Sårbar

Du och jag är av samma sort
evigheten i ett ögonblick
Stunder som så sakta suddas bort
då, nu och den tid som gick

Vi trotsade sårbarhetens tveeggade svärd
reste oss nakna i sanningens ljus
Du var min i en perfekt inre värld
lycklig av falskheten i illusionens rus

Du tog mig och sa "du är min"
det var så självklart att jag aldrig någonsin såg mig om
Jag sa "jag kommer alltid vara din"
spillror av drömmar från en tid som aldrig kom